omfattar medverkan av medborgarforskning i den rumsliga kartläggningen av föroreningar i stadsmiljön (t.ex. NO2 i luften och/eller inomhus, partiklar, ozon). Detta kommer att ske med hjälp av mobila övervakningsanordningar som är utrustade med billiga gassensorer, som är en ny lösning för att förbättra den rumsliga täckningen av nätverk för övervakning av luftkvaliteten. Uppgifterna i realtid kommer att kartläggas och ge en bättre uppskattning av medborgarnas exponering, vilket kan ligga till grund för förebyggande åtgärder och rekommendationer till beslutsfattare.

Medborgarna känner av klimatpåverkan i stadsmiljön. I det här delförsöket ligger fokus på värme i städerna och omfattar både individuella rapporterade observationer, t.ex. med hjälp av en mobilapp som gör det möjligt för medborgarna att rapportera om klimatpåverkan och lägga till text och bilder av vad de observerar, samt ange sin komfortnivå, men underlättar också tillgången till lokala sensorer som är uppsatta i stadsmiljön och som mäter temperatur, lufttryck och luftfuktighet. Medborgarna kan på så sätt utforska och validera sensordata och lägga till kontextuell information. Resultaten kommer både att bidra till medborgarnas medvetenhet om klimatpåverkan och till att öka städernas motståndskraft mot klimatförändringar genom att bidra med lokala data och observationer för stadsplanering.

Vi fokuserar på hur vi kan göra det möjligt för medborgarna att ta till sig övervakningen av sitt närområde genom att erbjuda utbildning i små grupper. Det lokala resultatet är en kombinerad insats - med hjälp av de data som erhålls, för att informera lokala beslutsfattare och förstå hur vi bättre kan förvalta vattenkvaliteten och vattenkvantiteten. Medborgarna kommer att uppmanas att övervaka sin lokala vattenförekomst med avseende på näringsämnen (fosfat och nitrat), att observera skräp på vattnet eller i det lokala området och att observera vattenkvaliteten, t.ex. alger, skum och grumlighet. Uppgifterna kommer att samlas in i realtid, GEO-positioneras och läggas in på en karta som - under pilotprojektets gång - kommer att återkopplas till de inblandade och till samhället i stort för att visa på värdet av medborgarnas engagemang, planerade aktiviteter, datainsamling och återkoppling.

Medborgarna kommer att delta i övervakningen av den biologiska mångfalden, med särskild inriktning på skolelever. Aktiviteter för att engagera och medvetandegöra allmänheten kommer att genomföras och följas av en vetenskaplig strategi för medborgarna. Forskare kommer att ge en tidigare ekologisk kontextualisering av målgruppens biologiska mångfald, särskilt när det gäller effekterna av klimatförändringar, genom personliga eller virtuella möten. Man kommer också att utforska en strategi för samskapande av spel. Ämnen som kommer att undersökas är bland annat följande: 1) Fytoplankton, 2) ryggradslösa djur, 3) ryggradsdjur och 4) växter. Observation, provtagning, georeferentiering och foto-/videoregistrering kommer att göras på alla utvalda platser, som kan omfatta trädgårdar, små sjöar, floder, gyttjebottnar eller klippiga kuststränder. Resultaten kan omfatta medborgarforskningens deltagande i workshops, samtal och seminarier med de berörda forskarna och skapandet av egna digitala spel och korta videor som inspireras av biologisk mångfald och som stöds av experters kunskaper och äldre erfarenheter.

Detta pilotprojekt kommer att fokusera på mätning och analys av vatten- och energianvändning och på att öka yngre medborgares medvetenhet om miljökonsekvenserna av vatten- och energianvändning. Vi kommer att ta upp frågor som hur man kan välja leverantör av energileverantörer, bästa personliga praxis och möjligheter till innovativ teknik och organisationsstrukturer. Vi kommer att börja med att övervaka energi- och vattenanvändningen och installera mätare/sensorer för energianvändande apparater (datorer, värmare osv.) och vattenanvändning (duschar, tvättmaskiner osv.). Medborgarna kommer att rapportera sin uppskattade vatten- och energiförbrukning och sedan jämföra den med de faktiska övervakade uppgifterna. Vi kommer sedan att beräkna förbrukningsmönster, analysera deras miljöpåverkan och föreslå bästa praxis.

Syftet med pilotprojektet är att göra medborgarna medvetna om att livsmedel är en stor del av hushållens fasta avfall och att fast avfall inte "försvinner" utan måste behandlas och om möjligt återvinnas. Pilotprojektet kommer att göra medborgarna medvetna om deras huvudroll i hushållens livsmedelshantering, om hur avfallet uppkommer och om möjligheterna att sortera avfallet så att det kan användas som nya materialkällor. Målet är också att medborgarna ska bli medvetna om sin inverkan på klimatet genom att de genererar växthusgaser i samband med behandlingen av organiskt avfall. Medborgarna kommer att delta i sin egen hantering av organiskt avfall och få ersättning i form av bioprodukter som kan användas omedelbart, och möjligheten till skattesänkningar kan undersökas. När det gäller egenhantering av oundvikligt matavfall är medborgarnas engagemang obligatoriskt, så informationskampanjer och kontinuerligt stöd skulle vara nödvändigt. Denna strategi kommer att leda till mer motståndskraftiga och självförsörjande samhällen. Medborgarnas deltagande kan förbättras genom särskilda experiment om hur man hanterar livsmedelskonservering och där beteendet hos nya material som komposterbar bioplast, biologiskt nedbrytbara blöjor, biologiskt nedbrytbara bestick osv. kommer att utvärderas.